.

En dag för ca 1 månad sedan kom en galen, sur och brunstig märr till vårt stall, ja en riktig surmärr. Hon stegrade i boxen, slog och skrek. Tänkte stilla för mig själv: "Hur ska jag våga ta henne ut och in ur stallet?" Men hon lugnade ner sig lite grann, klart hon surade ibland och slog lite vid borstning osv men inget som var allvarligt menat längre. Hon blev en häst i gänget en man faktiskt i smyg började gilla mer och mer. Tyvärr så var hästen inte rätt för Maja som hade henne på prov.

Idag for Brooke iväg från vårt stall och jag har gråten i halsgropen, trodde inte jag skulle skriva dessa ord: Hon kommer att vara saknad :( Men jag förstår Maja och hon kommer en dag att hitta en underbar häst som passar henne och som hon kan växa med. Om ni inte visste det så är jag faktiskt Majas största fan hon påminner om mig själv i den åldern ibland nästan så jag blir mörkrädd, haha :)


Foto: Maja Jonsson