.

Efter stallet for vi förbi Hästkroken och hämtade lite saker hos Lukas... :'(
Har tänkt hämta sakerna jättelänge, men aldrig kommit mig för att ta tag i det!

Det var inte så mkt grejer, ett litet ponnyregn-täcke, Alvas lilla rosa ryktlåda, en hundbädd m.m. Åsså tränset. Ett HG träns som jag å Maria fyndade på Kusen&Co för typ 100 år sen? Iaf ett väldigt fint träns! Mörkbrunt men det såg väldigt skitigt ut så det blir att rengöra :S

Fick ett mycket otrevligt besök idag av en av Lukas ägare! Blev såklart utskälld och ifrågasatt om varför vi "lämnar ut dom" på bloggen!

För det första: Vi hade aldrig nämt någon vid namn, innan vi fick en anonym kommentar. Denna "anonyme" var den som lämnade ut namnen. Jag ville såklart svara på komentaren, och pga att den var anonym så fick det bli i ett öppet inlägg!

Och anledningen till att jag väljer att skriva om det överhuvudtaget är för att få utlopp för frustationen, ilskan och sorgen över att bli behandlade som luft! Att träffas om prata om det ger ju absolut INGENTING då ni VÄGRAR att lyssna och ha den MINSTA försåelse för hur VI känner! För hur Alva känner! Att hela tiden få höra att ni aldrig har bett om NÅNTING och att det BARA ska vara vi och Alva som ska vara tacksamma - så nej! Då finns det inget mer att samtala om!

---

Det som har hänt, är att jag fick för någon vecka veta att dom tänkt skicka bort Lukas till en familj i en annan by.
Först tyckte jag att det lät bra, att någon skulle ta hand om honom, men då jag förstod att han skulle åka dit fick jag nog!

Under de 3 åren vi tagit hand om Lukas, har vi vid FLERA tillfällen bett om att få låna honom!

Första gången var sommaren -09 (om jag inte minns helt fel) Vi började misstänka att detta var sista sommaren Alva skulle kunna rida honom, och istället för att betala ett ridläger till henne ville vi ta med Lukas till Öjebyn 2 veckor så att hon skulle kunna rida tsm med Ida och hennes ponny. Vi erbjöd oss tom att betala Lukas vaccination samt för ett pass till honom. Svaret vi fick var: "Nej, Lukas skulle inte klara att åka transport så långt" Jaja, inte så mkt att göra åt det. Vi frågade om Ida fick ta sin ponny till deras stall ett par veckor istället. Men fick bara slingrande, undvikande svar...
Ett par veckor senare fick vi veta att Lukas ev skulle åka till Boden över sommaren....


Sen har det fortsatt så. I våras ville vi låna honom till Hällagården ett par veckor, då Alvas kompis hade fått sin ponny. Men det fick vi såklart inte "Lukas vill vi ha hemma på gården"

Så Alva fortsatte att vara hos honom och låna med honom till Hällan över dagen vissa helger, det var inte heller så uppskattat men det gick för sig...

Sen så fick Alva Quda och vi försökte verkligen att hinna med Lukas så gott det gick! Men det är tidskrävande att hinna med 2 stall samma dag + att Lukas drogs med en envis hälta...

I höstas förstod vi att Lukas inte hanns med, och vi erbjöd oss att ta honom på foder över vintern. Svar: "Lukas flyttar man inte på i första taget"

---

Skoningen har vi stått för sedan vintern -08. Första vintern så var han i så dålig kondition så det gjorde inget om han stod de dagar det var blank-is ute. Men under sommaren hade han blivit så fin och vi ville inte riskera att han skulle bli stående under vintern pga halka. Så vi fick lov att sko honom :) Den LYCKAN är svår att beskriva! Vi var till 99.9% säkra att vi skulle få ett "NEJ" där också... Därimot fick vi ju såklart stå för allt själva...

Sen har vi fortsatt att underhålla hovarna på honom tills i somras. Då hade jag skaffat mig Zeb och vi hade även Quda och skulle helt enkelt inte ha råd! Ägarna skulle fixa det själva sas det...
Vi försökte vara och kolla till honom så ofta vi kunde, och i november var hovarna i USELT skick så jag sa att vi måste ta honom till hovslagaren! Jag tog på mig att se till att det blev gjort, men behövde faktiskt inte betala själv denna gång... Hovslagaren tyckte att Lukas behövde skos, för att han nöter för mkt på ena sidan och får en vridning på hoven... Detta skulle jag ordna vid den senaste skoningen för ngr veckor sedan, men jag avböjde sedan jag fått veta att dom "hittat nån annan" åt honom...

---

Men vill att ni ska veta att tiden vi lagt ut på Lukas känns totalt bortkastad. Det må vara att ni aldrig BETT om nånting (hans skoning, hans motion och omvårdnad) Att det var vi som bad om att få börja sköta om honom. Men såhär utnyttjad har vi aldrig kännt oss! Sån TOTAL otacksamhet har jag aldrig skådat förut!

Julovet vintern 2006/2007 (om jag inte minns helt fel??) tog jag med mig Alva och kusin Ida till gården med det gula huset på Hästkroken, och knackade på! Jag hade kollat in den lilla skäcken som stod i hagen ända sedan sommaren, och tyckte att den var så söt och dessutom verkade vara lagom stor till Alva. Att bara knacka på hos folk och fråga "Hej! Får vi sköta om eran ponny!?", hör väl eg inte till vanligheterna, men kände att jag hade inget att förlora av att fråga :)



Och på den vägen är det! Vi började vara i stallet nån dag i veckan, jag tog även upp min egen ridning och började rida märren i stallet :) Men mest var det med Lukas ♥

Då vi började så hade han stått 6 månader och var lätt överviktig och ur kondition. Han kunde bara ridas ca 15 min på ridbanan och mest i skritt ca 2-3 ggr/v. Ibland då han blev trött så borrade han fast hovarna o backen å VÄGRADE att gå! *hihi* Han hade även lätt för att börja backa o bråka då han blev tjurig!
Alva var lite osäker i början, och man fick stå vid huvudet på Lulle då hon borstade och leda honom. De helger Ida var och hälsade på, så turades dom om att rida å leda :) Vi höll mest till inne i paddoken, men nån gång vågade vi oss ut på vägarna. De var riktigt spännande första gångerna, både för brudarna å Lukas ;)

Galopp var inte riktigt hans grej, han kunde trava supersnabbt eller bocka! Å HEJ Å HÅ vad Alva åkte av honom i början *hihi* En ridtur föll hon av 3 ggr! En annan ridtur flög hon som en helikopter å landade på en stubbe! AJ!! Och en tredje travade dom så glatt på, tills han gjorde sin specialare = pallnit, sväng med huvudet och *plopp* åkte hon av! Alva blev tillslut LIVRÄDD för att ramla av! Så då gjorde vi en ramla-av dag, då Alva å Ida fick träna på att hopa av Lukas i farten :) Vet inte om det var sååå himla pedagogiskt riktigt, och efter det så slängde sig Alva med händerna före i marken så fort Lukas viftade på svansen *hihi*

Alva fick prövas hårt i början, men gav aldrig upp! Ridningen gick bara bättre och bättre! Till sommaren red Alva honom utan problem (oftast) i alla gångarter ♥